Att förvalta sitt kapital

Förvalta ditt kapital, sade han, läraren

Lite brydde vi oss då om detta,

tonåringar med huvudet fullt av annat

Kapitalet, det slösade vi bort

på oviktiga saker som kärlek och nöjen

Att bli befordrad(eller inte befordrad)

Kopieringsappareten fungerade inte. Lisa försökte själv öppna för att se var det satt fast något papper men kunde inte se något. Hon funderade på att fråga Pelle men tyckte han var så jobbig. Hellre då David. Hon knackade på Davids dörr, gick in och frågade om han kunde komma och titta på kopieringsapparaten. David granskade hennes kropp med blicken och hon kände irritationen öka.

Han följde efter henne ut till kopieringsapparaten som stod i korridoren. Först när de kommit fram, och det var som trängst, gick han förbi henne. Han var då nästan tvungen att pressa sig förbi henne och hon kände att han hade stånd. Precis när hon skulle vända sig om och bita ifrån, för hon var inte den som stillatigande fann sig i sådant, var ögonblicket över och hon undrade om hon inbillat sig alltihop. Han stängde av kopieringsapparaten och satte på den igen och vips, så fungerade den. Han vände tillbaka och innan han hunnit tränga sig förbi henne igen var Lisa längre bort i hallen, där det fanns mer svängrum. Det var inte första gången något liknande hände. Han hade gjort fler indirekta närmanden mot henne men hon såg alltid till att hålla distansen.

Detta hade hon i minnet två dagar senare på onsdagmorgonen när hon kom till jobbet. Det var idag som ledningen skulle ha beslutat vem som fick tjänsten som avdelningschef. Lisa var säker på att hon hade ett stort försprång framför de andra sökandena, Jocke och Per. Jocke hade inte kompetensen, även om han förstås var Davids gullegris. Vad gällde Per förstod hon inte ens varför han sökt tjänsten. Han var gift och hade småbarn och var mer intresserad av att gå ned i arbetstid för att vara med famijen. Att David skulle ha ett finger med i rekryteringsprocessen försökte hon att inte tänka på.

Det var efter lunch hon kallades in till personalchefen och var säker på att hon fått tjänsten.

En stund senare kom hon ut från personalchefens rum, ilsken och besviken. Hon var inte mogen för en chefstjänst, hade han sagt.Han hade även hört ryktas att hon hade samarbetsproblem. Hon gick förbi Jockes skrivbord men han var inte där. I personalrummet stod han, omgiven av gratulerande och ryggdunkande kollegor.. Lisa svalde besvikelsen, gick fram till honom med ett påklistrat leende och gratulerade honom till hans befordran.

Att förödmjuka

Att förödmjuka

I samma ögonblick som klev in i det överfulla rummet såg jag dig och det var som om de senaste åren inte hänt. Du såg dig om i lokalen och tittade på mig ett kort ögonblick innan du fortsatte ditt sökande med blicken, efter vad vet jag inte.

För mig var din närvaro allt, fyllde varje cell med oro. För dig var jag bara ett diffust, mycket avlägset minne. Förstod du någonsin hur mycket du hade förödmjukat mig?

Jag vaknar för tidigt och är hungrig. I kylskåpet finns inte mycket, lite mjölk och smör. I frysen finns en halv formfranska och jag tar fram ett par skivor och lägger i brödrosten.

I kaffebrygaren har kaffet som jag bryggde för en stund sedan runnit klart och jag häller upp en kopp. Tänker på de frukostar jag brukade äta förr i tiden, när allting var annorlunda, när jag kunde dricka färskpressad juice och äta ägg varje dag.

Men, tänkte jag flyktig, man vänjer sig.

I hallen ligger dagstidningen i brevlådeinkastet. Tidnignen, som är en av de få utgifter jag fortfarande unnar mig. Jag plockar upp den, sätter mig vid köksbordet och börjar läsa. Som vanligt är det korta notiser, något enstaka längre reportaget men inget märkvärdigt. Inget av intresse har hänt i världen de senaste dagarna. På sista sidan finns dock något som fångar mitt intresse. En vanlig enkel reklamannons men för mig är den mer. Det känns som om den vänder sig direkt till mig.Jag har ju sett varan i verkligheten, varit in i butiken och tittat. Känt på den, smekt den med handen och lekt med tanken att ta med den till kassan, betala och gå därifrån. Jag vill inte veta vad den kostar.

Den kan kosta 10 000 eller 100 000, det spelar ingen roll. Jag har ändå inte råd.

Skrivpuff 14 feb Skriv något kärleksfullt

Kärlek för mig

Att mötas av en glädjestrålande sjuåring på fritids som knappt kan vänta till han får visa mig vad han gjort till mig. Än så länge är det jag som får hans alla-Hjärtansdag kort.

Treåringen som kommer smygande på natten och liger nära, nära.

Nioåringen som inte är lika frikostig med kärleksbetygelser längre men ändå vill sitta så nära som möjligt i tv-soffan- framför allt om det är något läskigt program

Maken som efter många, många år fortfarande tar min hand i bio-mörkret. Även om han på alla-hjärtans dag inte längre ger mig blommor utan bara en "puff" på facebook...

Skrivpuff 13 feb Att tolerera

Sakta går jag med tunga steg mot kontoret. Det är ett tag nu sedan vi flyttat ihop i samma rum, jag och Åsa. Vi har aldrig kommit särskilt bra överrens och sedan vi börjat delat rum har det blivit värre.
Stämningen är så frostig att man nästan förväntar sig att det ska hänga istappar längs väggarna. Ingen av oss är typern som skriker och brusar upp. Vi accepterar helt enkelt varandra med en påtvingad artighet.
Hur mycket ska man stå ut med?

Skrivpuff 9 feb: att tänka tvärtemot

Att tänka tvärtemot är svårt.
Att tänka tvärtemot kan dock vara nyttigt.
Att änka tvärtemot är att hoppa ur sina gamla ivnanda fotspår och göra någonting annat.
Att tänka tvärtemot är att våga.
Att tänka tvärtemot kan vara att lära sig något
Att tänka tvärtemot kanske är mindre bra om den första tanken var den rätta.
Att tänka tvärtemot kan innebära att tänka åt fel håll
Att tänka tvärtemot är kanske meningslöst om man inte vågar tala tvärtemot